Tänk att nåt sånt litet kan bli så pass stort..

Jag vet att jag har gjort fel

• Men jag har sopat upp efter mig
• Jag har tagit emot alla konsekvenserna som medföljde.
• jag har bett om ursäkt

Mer än så kan jag inte göra- jo, ändra mitt beteende!
Vilket jag gör hela tiden (tycker jag)
Jag försöker anpassa mig så att alla tycker om mig, men ibland misslyckas man med det, med!

Jag e väl exakt lika mänsklig som någon annan i världen??

Det är mänskligt att misslyckas!

Jag ber om ursäkt för att jag har misslyckats och inte uppfyllt alla era/dina önskningar om en perfekt släkting.

Jag vet inte hur många gånger jag har blivit sviken av er/dig, hur många gånger jag har gråtit, men även om ni/du har svikit mig så har ni/du även alltid funnits där vid min sida i vått och torrt.

Det jag blev fundersam över är att ni/du inte kan ge exempel på vad det är mer jag har gjort för att ni/du inte ska kunna träffa mig nu.. eller "VÅGA" träffa mig... 

Vilket jag personligen tycker e absurt.. -.-"

Det har väl inte hindrat er/dig innan?

Där finns väl INGENTING som någonsin har hindrat er/dig ifrån att träffa mig??

Om ni/du bara kunde förstå hur mycket jag har offrat för att vara med er/dig, hur mycket jag har gjort för att kunna vara med er/dig. Allt jag har stått ut med för att kunna vara med er/dig- det är ingen ursäkt till varför jag har ljugit och satt er/dig i kläm (vilket jag ALLTID lyckas göra)..

Ibland undrar jag om allt ni/du har sagt till mig är sanning eller inte, älskar ni/du mig verkligen?

Ibland undrar jag faktiskt.. men jag ska inte sörja.. Bara hoppas på att du/ni förstår att det är mänskligt att misslyckas. 

Peace out// Dark Angel